Medalpad har inga härader. Socknarna var istället indelade i fögderier. Socknarna har haft sigill och dessa låg till grund för de landskommunvapen som Sundsvalls stadsarkitekt (och heraldiker) Hans Schlyter lät göra åren 1952-74. Eftersom han var den han var med den position han hade antog samtliga landskommuner i Medelpad ett heraldiskt vapen.

Medelpads socknar

Alnö

Sköld: Fält, kluvet i blått och guld, vari en al av motsatta tinkturer, omgivet av en bård, kluven av guld och blått.
Landskommunens vapen.

Attmar

Sköld: I fält av silver en blå taltrast, med utbredda vingar samt med näbb, tunga, öga och ben av guld, på en svart stubbe.
Landskommunens vapen.

Borgsjö

Sköld: Fält kluvet av blått, vari en hand av silver med fingrar uppsträckta till edgång, och av silver, vari en krenelerad blå tornborg, samt under fältet en av en vågskura bildad, likaledes kluven stam av motsatta tinkturer.
Landskommunens vapen.

Haverö

Sköld: I blått fält en pilhacka och smälttång av silver, stolpvis ställda och balkvis ordnade.
Landskommunens vapen.

Hässjö

Sköld: I fält av guld en röd enmastad båt med spri samt vid masttoppen en framåt blåsande tvåtungad blå vimpel.
Landskommunens vapen.

Ljustorps

Njurunda

Sköld: I svart fält ett avhugget oxhuvud av guld med röd tunga.
Landskommunens vapen.

Holms

Indals

Lidens

Sköns

Sköld: I sköld, kvadrerad av rött och silver, två korslagda bilor av motsatta tinkturer.
Landskommunens/Köpingens vapen.

Selånger

Sköld: I blått två stolpvis ställda motvända fiskar av silver.

Del av landskommunen Selångers vapen.

Stöde

Sköld: I fält av silver två korslagda blåa yxor åtföljda av sex röda fembladiga blommor.
Landskommunens vapen.

Sättna

Sköld: I blått ett kvarnhjul av silver.
Del av landskommunen Selångers vapen.

Timrå

Sköld: I fält av silver två röda tallar uppväxande från en av vågskuror bildad stam.
Landskommunens/köpingens vapen, INTE kommunens.

Torp

Sköld, delad av blått, vari ett genomgående treberg av guld, och av blått, vari åtta avhuggna stockar av guld, bjälkvis ställda (3,2,3).
Landskommunens vapen.

Tuna

Sköld: I blått fält ett vänstervänt dryckeshorn av guld mellan tre åttauddiga stjärnor av silver.
Landskommunens vapen.

Tynderö

Medelpads städer och landskommuner 1952-

Sundsvall

Sköld: I fält av silver en stormhatt över två korslagda muskötgafflar, allt i blått.

Stad 1621. Vapnet fastställdes för Sundsvalls stad av Kungl Maj:t år 1937 och går tillbaka på ett sigill från 1624 års privilegiebrev. Efter kommunbildningen fanns en rad upphörda vapen att tillgå, men stadsvapnet registrerades oförändrat för den nya kommunen. Dock används numera oftast i stället för vapnet en logotyp bestående av ett “S” med drakhuvud. Det skapades 1988.

Skön

Sköld: I sköld, kvadrerad av rött och silver, två korslagda bilor av motsatta tinkturer.

Vapnet fastställdes 1957.

Köping . Uppgick 1965 i Sundsvall kommun. I Sköns landskommun inrättades 1884 Skönsmons municipalsamhälle och 1894 två municipalsamhällen, Gångvikens och Skönsbergs. Dessa upphörde år 1948, då Skönsmons municipalsamhälle inkorporerades med Sundsvalls stad, medan resten av kommunen ombildades till Sköns köping. 1965 lades också Sköns köping samman med Sundsvalls stad.

Timrå

Sköld: I fält av silver två röda tallar uppväxande från en av vågskuror bildad stam.

Köping

Ånge

Köping

Alnö

Sköld: Fält, kluvet i blått och guld, vari en al av motsatta tinkturer, omgivet av en bård, kluven av guld och blått.

Vapnet komponerades av stadsarkitekt Hans Schlyter och fastställdes av Kungl Maj:t år 1962, knappt tre år innan kommunen upplöstes.

Landskommun 1863. Uppgick 1965 i Sundsvall kommun.

Attmar

Sköld: I fält av silver en blå taltrast, med utbredda vingar samt med näbb, tunga, öga och ben av guld, på en svart stubbe.

Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t den 30 juni 1960. Landskommun 1863. Gick 1965 ihop med Tuna och bildade Matfors, som 1974 uppgick i Sundsvall.

Borgsjö

Sköld: Fält kluvet av blått, vari en hand av silver med fingrar uppsträckta till edgång, och av silver, vari en krenelerad blå tornborg, samt under fältet en av en vågskura bildad, likaledes kluven stam av motsatta tinkturer.

Fastställt av Kungl Maj:t 1961-11-24, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Hand – från bilden i Borgsjö socken sigill från 1611. Borg – ortnamnets förled; gränsanläggningen Borgsjö skans vid Borgåsen. Vågskura – ortnamnets efterled; älven Ljungan.

Landskommun 1863.

Haverö

Första kommunvapnet: 
Sköld: Fält kluvet av blått, vari en slägga av silver, och av silver, vari en blå smidestång.

Detta vapen antogs av kommunen den 18 december 1954. Vapnet var ej fastställt av Kungl. Maj:t och ersattes den 21 december 1955 med ett nytt vapen. Se Ånge kommunvapen för mer information.

Andra kommunvapnet: 
Sköld: I blått fält en pilhacka och smälttång av silver, stolpvis ställda och balkvis ordnade.

Detta vapen antogs av kommunen den 21 december 1955. Vapnet var ej heller fastställt av Kungl. Maj:t.

Landskommun 1863.

Hässjö

Sköld: I fält av guld en röd enmastad båt med spri samt vid masttoppen en framåt blåsande tvåtungad blå vimpel.

Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t den 16 december 1960.

Landskommun 1863. Vid kommunreformen 1952 bildade den storkommun genom sammanläggning med kommunerna Ljustorp och Tynderö. År 1971 blev kommunen en del av den nya Timrå kommun.

Indals-Liden

Sköld:

Kommunen bildades som storkommun vid kommunreformen 1952 genom sammanläggning av de tidigare kommunerna Holm, Indal och Liden (den sistnämnda hette före 1936 även den Indals-Liden).

Matfors

Sköld:

Landskommun 1863. Uppgick 1974 i Sundsvall kommun.

Njurunda

Sköld: I svart fält ett avhugget oxhuvud av guld med röd tunga.

Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t den 30 juni 1961.

Landskommun 1863. Kommunen förblev opåverkad av kommunreformen 1952. År 1971 infördes enhetlig kommuntyp och Njurunda landskommun ombildades därmed, utan någon territoriell förändring, till Njurunda kommun. Uppgick 1974 i Sundsvall kommun.

Selånger

Sköld:

Landskommun 1863. Vid kommunreformen 1952 bildade den storkommun genom sammanläggning med förutvarande Sättna landskommun. Uppgick 1965 i Sundsvall kommun.

Stöde

Sköld: I fält av silver två korslagda blåa yxor åtföljda av sex röda fembladiga blommor.

Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t den 28 juni 1962.

Landskommun 1863. Kommunen förblev opåverkad av kommunreformen 1952. Uppgick 1974 i Sundsvall kommun.

Torp

Sköld, delad av blått, vari ett genomgående treberg av guld, och av blått, vari åtta avhuggna stockar av guld, bjälkvis ställda (3,2,3).

Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t den 17 december 1948.

Landskommun 1863. Kommunen förblev opåverkad av kommunreformen 1952. Uppgick 1971 i Ånge kommun.

Tuna

Sköld: I blått fält ett vänstervänt dryckeshorn av guld mellan tre åttauddiga stjärnor av silver.

Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t den 7 april 1961.

Landskommun 1863. Gick 1965 ihop med Attmar och bildade Matfors, som 1974 uppgick i Sundsvall.

Kommunindelning efter 1974

Sedan1974 är Medelpad indelat i tre kommuner som tillsammans omfattar samtliga socknar i landskapet.

Sundsvall

Sköld: I fält av silver en stormhatt över två korslagda muskötgafflar, allt i blått.

Kommunens område motsvarar socknarna Alnö, Attmar, Holm, Indal, Liden, Njurunda, Selånger, Skön, Stöde, Sättna och Tuna. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Sundsvalls stad som 1863 bildade en stadskommun.

Skönsmons municipalsamhälle inrättades i Sköns landskommun 1883 och upplöstes vid utgången av 1947 när området införlivades i Sundsvalls stad. År 1965 införlivades Alnö och Selångers landskommuner samt Sköns köping i Sundsvalls stad. År 1974 införlivades kommunerna Njurunda, Matfors, Indals-Liden och Stöde.

Timrå

Sköld: I fält av guld två röda tallar uppväxande från en av vågskuror bildad, sänkt blå bjälke.

Timrå köping antog på 1950-talet ett vapen, som aldrig blev fastställt i högsta instans. De två tallarna som avbildades i vapnet, växte ovanligt nära varandra på Konrad Byströms tomt i ett samhälle nära Bergeforsen som heter Sandarna. Hässjös vapen från år 1960 antogs däremot. Efter kommunbildningen 1971 modifierades köpingens vapen så att Hässjös tinkturer blev en del av kommunvapnet. Detta registrerades 1986 hos PRV.

Kommunens område motsvarar socknarna Hässjö, Ljustorp, Timrå och Tynderö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Vivsta-Näs municipalsamhälle inrättades i Timrå landskommun 23 maj 1935 och upplöstes 1947 när Timrå köping bildades genom en ombildning av landskommunen. Vid kommunreformen 1952 uppgick Ljustorps och Tynderö landskommuner i Hässjö landskommun medan köpingskommunen kvarstod oförändrad. Timrå kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Timrå köping och Hässjö landskommun.

Ånge

Sköld: I rött fält ett tioekrat hjul av guld.

Alla de tidigare enheterna som bildade Ånge kommun 1971 hade fastställda vapen. I stället för att, som vanligt var, välja den namngivande enhetens vapen skapade man ett nytt, ur bjälken i köpingens vapen. Hjulet symboliserar även i detta fall järnvägen, centralorten är en järnvägsknut.
Vapnet registrerades hos PRV 1974.