De svenska länen skapades 1634, men det var först mot slutet av 1800-talet de fick fastställda heraldiska vapen. Och det var först åren 1935 till 1072 som de kom att registreras av först Riksheraldikerämbetet och efter 1953 av Statsheraldikerämbetet. Intill dess hade de använt landskapens vapen, landshövdingens vapen eller någon helt annan symbol. För samtliga län gäller att de kröns med en kunglig krona eftersom de är en myndighet och en del av staten.
Det finns några olika typer av länsvapen (Källa: Nationalencyklopedin)
1) Om län och landskap i stort sett sammanfaller blir länsvapnet identiskt med landskapsvapnet (t.ex. Blekinge län, Gotlands län, Hallands län). Samma princip tillämpas om länet omfattar endast en central del av ett landskap (t.ex. Södermanlands län, Uppsala län).
2) Om länet omfattar två landskap (landskapsdelar) återges respektive vapenbild i kvadrerad sköld (t.ex. Kalmar län), kluven sköld (t.ex. Västernorrlands län) eller delad sköld (t.ex. Jämtlands län).
3) Om tre landskap (landskapsdelar) ingår i länet, intas hedersplatsen i länsvapnet av vapenbilden för det landskap i vilket residensstaden är belägen (Västerbottens län, Örebro län). I vapnet för det 1998 nybildade Västra Götalands län ingår vapenbilderna för f.d. Göteborgs och Bohus län, där ett kommunvapen (Göteborgs) är kombinerat med ett landskapsvapen (Bohuslän) samt Västergötlands och Dalslands vapen.
Ett annat undantag utgör vapnet för Stockholms län, som visar kommunvapnet (Stockholms) med detaljer från landskapsvapen (Södermanlands respektive Upplands). Jönköpings län har helt avvikande utformning; kommunvapnet är sammanställt med riksvapnets tre kronor i ett annat (övre) fält av skölden. För samtliga länsvapen gäller rangtecken i form av en kunglig krona.
Tack, herrar och riksheraldiker August Wilhelm Stiernstedt, Carl Arvid Klingspor, Adam Lewenhaupt och Harald Fleetwood som var och en bidrog till att få ordning på våra länsvapen
