Redvägs härad hade ett sigill med ett krönt R inom en sköld. Det är samma idé som grannskapet Kind, som hade ett krönt K och ska ses i ljuset av att staden Ulricehamn, som ligger mellan dessa härader, sedan medeltiden har haft en krönt bokstav i en sköld. Ursprungligen ett B, efter Bogesund, och från 1720 ett U efter Ulricehamn.
Ingen socken har haft ett heraldiskt vapen. Däremot antog köpingen, och sedermera kommunen, Svenljunga samt kommunen Tranemo vapen som har registrerats. Övriga vapen är alltså endast förslag.
Bjurbäcks socken
Förslag till vapen
Sköld:
Endast delar av socknen ingick fram till 1890 i Redvägs härad. Resterande del av socknen hör till Vartofta.
Bjättlunda socken
Bjättlunda har sedan länge uppgått i Timmele socken.
Blidsbergs socken
Förslag till vapen
Sköld: Styckad av en blixtskura i rött, vari ett kvarnjärnskors av silver, och silver.
Tanken bakom. “Blidsberg Socknen med de många kvarnarna…” Den officiella och senaste synen på namnet Blidsberg är följande: Ortnamnet Blidsberg nämns första gången 1405 som Blixbergh. Det är kyrkbyn som har givit socknen dess med -berg sammansatta namn. Namnet är flertydigt. Förleden Blix- (numera Blids-) innehåller sannolikt ett fornsvenskt namn *Bligh (i övrigt okänt med fullt möjligt) eller ett fornsvenskt substantiv *blidh – plats med blid väderlek*, som är bildat till det ännu levande adjektivet blid. Byn ligger vid en sluttning ned mot Ätran.
Brunns socken
Förslag till vapen
Sköld: I rött fält ett av tre inåtgående strålar skapat gaffelkors av guld överlagd av en källa av silver och blått.
Tanken bakom. Här i Brunn (som egentligen betyder ”källa”) anslöt sig Viska-vägen till Ätra-vägen. Brunn, som ligger intill Bogesund/Ulricehamn, var därmed *i korsningen mellan Viskaleden och Ätrastigen.
Böne socken
Förslag till vapen
Sköld: I fält av silver en svartklädd präst ovan en av tinnskura bildad röd stam.
Tanken bakom. Böne betyder ”boplats”, ”gård”. Prästen Mauritz i Böne som avrättades för försök till uppror mot Johan III. Prästen Mauritz i Böne som avrättades för försök till uppror mot Johan III. Tinnskuran anspelar på den befästa sätesgården Lönnarp (Änglagård)
Dalums socken
Förslag till vapen
Sköld: I fält av guld ett rött rådhus under ett utkommande blått romanskt valv.
Tanken bakom. Um=hem=Moderby (mycket gamla namn). Rådhuset är stenhuset i Vinsarp som byggdes av riksrådssläkten Vinstorpa-ätten. Ätten hade en halv lilja i sitt vapen Kyrkan har en fantastiskt fin romansk kyrka med vackra valv.
Fivlereds socken
Förslag till vapen
Sköld: I ett fält i grönt en lie från vars skaft, 2 på dexter och 1 på sinister, utväxande slåttergubbar, allt av guld.
Tanken bakom. Möjligen växten fifla=Carnica montana, slåttergubbe – eller Ängsros = maskros???
Gullereds socken
Förslag till vapen
Sköld: I blått fält två motvända galthuvuden, åtföljda nedan av ett treberg, allt av guld.
Tanken bakom. Här i Gullered finns Galtåsen, Västergötlands högsta topp (359 m.ö.h). Galtarna runt berget anspelar på bergets namn.
Humla socken
Förslag till vapen
Sköld: I blått fält en humla åtföljd nedan av en stam bildad av en vågskura, allt av silver
Tanken bakom. Socknen hette tidigare ”Homblom”. Den vågade stolpen är Ätran som rinner genom Humla som här representeras av tre humlor.
Hössna socken
Förslag till vapen
Sköld: Delad i blått, vari en tremastad båt av guld, samt rött vari tre stolpar av silver.
Tanken bakom. Hössna hade en massiv utvandring på 1800-talet då 43 procent av befolkningen reste till USA. Flest i landskapet.
Igelsereds socken
Igslered har delats och uppgått i Knätte och Liareds socknar.
Ingareds socken
Ingared har sedan länge uppgått i Kölingareds socken.
Kinnareds socken
Kinnared har sedan länge uppgått i Gullereds socken.
Knätte socken
Förslag till vapen
Sköld: Delad i purpur, vari två florentinska liljor av guld, och guld, vari en på en trappgavel uppkommande lilja med korsformad stängel, allt av purpur.
Vapnet är antaget av hembygdsföreningen och har använts i trycksaker. Det är däremot varken fastställt eller registrerat.
Tanken bakom. Både liljor och trappgavel är motiv som finns på den vackra dopfunten. Och eftersom dopfunten är från 1100-talet var det Knätte, INTE Florens, som var först med den florentinska liljan. Åtminstone av dessa två orter på jorden. Knätte=knatt=kulle, och kyrkan ligger på en mycket tydlig kulle.
Kölaby socken
Förslag till vapen
Sköld: I rött fält en runsten av silver i på dexter sida och till sinister åtföljd av ett drakhuvud och ett kors, allt av guld.
Tanken bakom. Huvudorten är Trädet. Många runstenar i socknen, bland annat två ”kungsstenar” vid infarten till samhället.
Kölingareds socken
Förslag till vapen
Sköld: Delad i blått vari ett hästhuvud av silver på fält bestrött av 7-uddiga stjärnor av guld, och silver, vari en blå arm kommandes ur ett svävande blått moln hållandes en röd fjäderpenna.
Tanken bakom. Sockennamnet betyder troligen ”Kölingarnas röjning” vad med menas personer från Kölaby. Hästen är hämtad säteriet Årås, Redvägs största gods, som i tio generationer ägdes av Gyllenstierna, varav nio ägare var riksråd och den tionde domare i Högsta domstolen. Handen är för poeten Vilhelm von Braun, den svenska romantikens mest säljande författare och var den siste som åtalades för . Han föddes här på gården Brängesås.
Liareds socken
Förslag till vapen
Sköld: I svart två korslagda liar av guld åtföljda ovan/övre korsvinkeln av uppslagen bok av silver.
Tanken bakom. Älvsborgs läns första folkhögskola grundades här år 18XX. Lien gör vapnet till en rebus. Ortnamnet kommer av ”lid” som betyder ”backe”. ”Röjningen vid backen” men INTE röjningen som slås med lie (ett verktyg som inte fanns vid den tiden).
Norra Åsarps socken
Förslag till vapen
Sköld: I fält av silver ett blått draklejon med svart beväring.
Tanken bakom. Olsbro-stenen med sitt ”stora odjur” och sitt omnämnande av Estland är unik i Sverige. Färgerna ger Estlands flagga. Draklejon är vad dessa runstensdjur brukar kallas, eftersom vi inte riktigt vet vad de föreställer.
Smula socken
Förslag till vapen
Sköld: Styckad i purpur och silver bestrött med rundlar av purpur.
Tanken bakom. Runsten i tröskeln till kyrkan. Smula Ås. En mäktig rullstensås, belägen mellan Vartofta och Åsarp, präglad av lång tids bete av nötkreatur. Floran är rik och här finns bl.a. tusentals backsippor samt krissla, fältgentiana och drakblomma. Naturreservat.
Solberga socken
Förslag till vapen
Sköld: I rött fält ett grönt treberg med rand av guld och i övre dexter hörn en bildad sol av guld.
Tanken bakom. ”Gårdarna vid det solbelysta berget” (tilltrasslad förklaring eftersom det saknas berg i Solberga men är fullt av sandåsar). Vapnet anspelar på namnet.
Strängsereds socken
Förslag till vapen
Sköld: I blått fält en stolpvis ställd yxa åtföljd av två strängar, allt av guld.
Tanken bakom. Röjningen vid Sträng (ett sjönamn)
Timmele socken
Förslag till vapen
Sköld: I svart fält två korslagda gevär av guld och i övre korsvinkeln en våg av silver.
Tanken bakom. Timmele hed var Älvsborgs regementes övningsplats samt häradets främsta tingsplats. Här finns även Sveriges bäst bevarade hålväg och här anlades häradets första gästgiveri, som ännu finns kvar.
Tissereds socken
Tissered har sedan länge uppgått i Timmele socken.
Vists socken
Förslag till vapen
Sköld: I blått fält en vågad balk av silver ovan åtföljd av ett utböjt kors av guld.
Tanken bakom. Slottet i Vist är inte med, det är däremot både Ätran och det kors som finns på runstenen vid Vist kyrka. Vist=vis=böjning, krökning (och Ätran är väldigt krokig i dessa trakter)
Västra vång socken
Västra vång ar sedan länge uppgått i Timmele socken.